Vedugnsbakad på löpande band

Sitter på ett ställe mitt inne i stan, det rimmar på babiano....tyskt multinationellt företag som serverar italiensk mat enligt löpandebandsprincipen. Jag tycker att löpande bandet är ok. Åtminstone så länge det inte är så mycket folk. Man står nämligen i kö till olika köken, beställer direkt av kocken och väntar snällt på sin tur att maten ska bli klar.

Allt smakar helt ok och eftersom priserna är mer än moderata så gnäller man inte. Har just ätit en pizza med pesto och tomatsallad på. Min favorit på ovan nämnda krog. Kanske för att just bara ätit den och ingen annan här. Tydligen har pizzan funnits ganska länge typ i tusen år. Så när vi blekfeta skandinaver var klädda i vadmal och horn, åkte runt i Europa och plundrade så snaskade Giuseppi och de andra på pizza.

Fast ingen ost på dock. Den kom senare, typ slutet av 1800-talet. Det var en italiensk drottning som hade dött och en pizzabagare skulle hedra och tänkte till. "Hm, undrar om jag lägger ost på pizzan? Då kommer dom för alltid att komma ihåg henne och mig."

Drottningens namn? Margherita. Alla pizzors moder!

//Samuel